Jag har länge funderat på det här hur människor förändras.. Vissa till det bättre samtidigt som vissa förändras till det sämre, de kanske förlorar en sten i sitt tegelhus och allting rasar, men man är ändå samma människa. Att förändras betyder inte att människan försvinner och ersätts med en ny i samma kropp. Jag tror däremot att vissa drag och egenheter kanske förstärks eller försvagas allt efter tiden går och man hittar sig själv och vem man är. Då märker man även hur man vill vara som människa och förändrar sig själv utifrån det.
När man träffar någon som man inte sett på länge så märker man på en gång att personen har förändrats men man kan ofta inte sätta fingret på vad det är. Allting känns annorlunda men ingenting har egentligen förändrats. En förändring på utseendet är något man inte missar men man kan bli mycket mer chockad utav denna förändring. Om man träffar en person man inte sett på länge som har förändrats till utseendet så får vi ofta reaktionen, "vad fan hände?" trots att det är precis samma människa på insidan. jag själv fick precis en sådan reaktion. Det är konstigt det där med förändring, man kan förändras så mycket men man är fortfarande samma person.